Läser just nu min andra kurs i specialpedagogik vilken går mer in på samspelet mellan pedagoger, barn och föräldrar. Samverkan mellan pedagoger och föräldrar. Så i dag har jag suttit och läst en i och för sig skönlitterär bok men oj vad den har varit gripande.
KIRRE - en bok om att möta,vårda och fostra trasiga barn!
Jag har suttit här hemma i soffan och gråtit både en och två gånger. En otroligt gripande, HEMSK men samtidigt fin berättelse om en liten pojke och hans första 8 år i livet och de hemsk heter han blir utsatt för av de i hans omgivning. Först från mamman, till förskolepdagoger, till lärare och sedan av sin pappa. Att små barn skall behöva utsättas för sådana hemskheter. Även om det är en skönlitterär bok så tror jag att det finns väldigt många fler barn som utsätts för sådana hemsketer som Kirre gör i boken. Samtidigt som han har turen att hamna hos en helt fantastisk fosterfamilj, som litar på honom och alltid finns där för honom och som verkligen slåss för hans sak!
